Träning och att jämföra sig med sig själv
En sak jag märkt när man pratar med folk på jobbet osv, folk som inte är så insatta i träning, är att de tror att bara för att man tränar så har man bra kondition.
Men jag försöker förlara att så inte är fallet. Man måste träna konditionskrävande saker för att få förbätrad kondition och för att upprätthålla sin kapacitet.
Det faktum att jag inte tränar så mycket kondition, utan tränar mer hela kroppen, och mer styrkeinriktade pass än rena konditionspass, gör att jag inte har en så bra kondition just nu.
Men att förklara det för folk som inte är insatta i träning är svårt, de "tror" inte på att jag har dålig kondition.
Men som sagt, jag kanske inte har "dålig" kondition jämfört med dom, men jag jämför ju bara med mig själv, och jag vet att jag har sämre kondition nu än jag haft tidigare och jag vet att kondition är en fäörskvara som måste underhållas och jobbas på.
Även om min lägsta konditionsnivå är relativt hög i jämförelse med andra så är min kondition och uthållighet för tillfället inte så värst myckjet att hänga i granen.
Det jag har lärt mig, och det många har svårt med, är att jag jämför bara med mig själv och min kapacitet, var jag ligge rnu och var jag har legat tidigare i styrka och kondition.
Men de tror att jag jämför med alla andra.
Men alla andra har inget med mig att göra, iallafall inte i detta avseende.
Man kan inte jämföra sig med andra, för alla är olika och alla har olika förutsättningar. Fokus på sig själv och lära sig vad du själv klarar av är nog den viktigaste lärdomen i livet.
Jag har också insett att jag nog är mer lik en elitidrottare i psyket än en motionär.
Jag har en disciplin, envishet och en järnvilja som få motionärer har.
Jag säger att jag kanske ska ut och springa i skarebelagd snö, djup snö som i lördags för att färbättra kondition och styrka, och folk jag pratat med förstår inte varför jag skulle göra det, att det väl finns andra sätt att förbättra konditionen. Men då inser jag att de inte förstår hur jag tänker och varför jag skulle göra det.
Jag insåg vilken sjuhelsikes träning det var, och vilka resultat det skulle ge, jag skulle inte göra det för att det är den roligaste träningsformen, men har svårt att hitta träningsformer för kondition som jag tycker är roliga. Och jag vet att detta är tungt och krävande och en utmaning, och skulle ge fantastiska resultat. Vad det gjorde med kroppen i lördags, att det var tungt som sjutton men välbehövligt och i och med det så lite roligt. Men är väl lite annorlunda än andra och ser det som en utmaning. tycker väl det är skönt att vara helt slut efter ett träningspass och bara ligga och flämta, då har man tagit ut sig och gjort sig förtjänt av lite vila.
Jag förstår ju varför längdskidåkare tränar genom att springa i myrar på sommaren, för jag förstår vilken sjukt jobbig och krävande träning det är, och vilken styrka i ben och kondition det ger.
Det var det gott folk
Där slutar jag för dagen
Delmål med träning
Denna vecka och nästkommande har jag planerat att träna något varje dag, hittills från och med fredag 8 mars så har jag utövat en fysikt krävande aktivitet eller ett hårt träningspass varje dag.
På fredagen och lördagen var jag på hemvärnsövning med helsinge första insatspluton. Kondition, styrka och krävande arbetsuppgifter ute i naturen och inne i stan.
En snabb förflyttning inne i stan, korsande gator och in i en skola, uppför trappor och söka igenom korridorer, intervallträning med extra vikter.
En förflyttning i skogen först gående sedan springande på skarebelagd snö där skaren ibland ggav med sig för våra tunga fötter. Så man visste inte inför varje steg om man skulle springa på snön eller sjunka igenom. Springande med 10-15 kg extra på kroppen, inkluderat vikten av ak4:an.
Gräva en grop i hård snö, isig skarebelagd, med kanske dålig teknik men jobbigt och uppvärmande.
Språngmarscher mellan stridsställningar när vi väl blev beskjutna och förflyttning runt fienden, intervallträning med löpning.
På söndagen körde jag sedan ett pass GRIT® Plyo, 30 minuter högintensiv intervallträning för smidighet och snabbhet.
På måndagen blev det GRIT® Strength, 30 minuter högintensiv intervallträning med fokus på styrka, minst 20% av sin egen vikt på stången och tunga vikter. Var nästan spyfärdig efter passet, tog ut mig helt och fullt, och det är precis lagom att man kör 30 minuter, för längre skulle man inte orka på den höga nivån man kör (80% av max - hela passet)
På tisdagen blev det ett 40 minuters pass KettleBells, kondition och styrka och funktionell träning.
Kommande dagar så kommer jag köra ett pass om dagen, fram till onsdag nästa vecka. Det är mitt delmål, att inte ta någon vilodag utan att pressa kroppen till att träna hårt en gång om dagen. Och jag har nog aplanerat hur och vad jag ska träna.
Jag har nog fördelen att kunna träna olika pass nästan varje dag för att vi på det gym jag går (Hudiksvalls Gym) så finns det en sånt stort utbud så man kan träna olika pass varje dag och få en variation i sin träning som jag tror är viktig.
Sedan har det ju blivit att jag kanske inte tränar så mycket kondition, och efter helgens övning har jag insett att jag bör lägga mer fokkus på konditionsträning, speciellt intervallträning, då det ger så mycket mer och ger fantastiska resultat.
Jag försöker få in konditionsträningen i passen jag kör, och GRIT och kettlebells kommer nog göra mycket för min kondition efterhand.
Så det är mina planer och min kommande träningsvecka!!
Ha de'
Fullmåne
I tisdags var jag ute och fotograferade fullmånen, den var så stor ich klar och lyste så otroligt fint så det var svårt att låta bli. Visste att det kanske inte skulle bli så många bra bilder, då det var mörkt (dvs dåligt ljusinsläpp) och jag inte hade något stativ, bara min 100mm objektiv.
Men idag när jag kollade på resultatet blev jag glatt förvånad, för det var fler än jag trodde som hade blivit riktigt bra, runt 20 st av dryga 40 totalt. =)
Men idag när jag kollade på resultatet blev jag glatt förvånad, för det var fler än jag trodde som hade blivit riktigt bra, runt 20 st av dryga 40 totalt. =)
När livet överraskar.... fats åt det sämre hållet
Det är inte alltid så lätt att leva.
Man tror sig ha en uppfattning om saker o ting, och tror att man vet vad som händer.
Man lär känna en person och snackar med denna på internet, sms och på telefon.
Man gör upp planer och försöker hitta en tid att ses,
Jag ångrar nu att jag inte svarade annorlunda förra onsdagen, att han hade fått komma ner och jag hade tagit halva dagen ledig för att vi skulle kunna träffas.
Men jag trodde ju att det skulle dyka upp fler tillfällen, vi snackade ju om det den dagen, på fredagen och på lördagen. Båda ville ju ses och fixa så vi kunde ses.
Men det ville sig väl inte, det var inte min tur att bli glad, det var inte min tur att få träffa honom.
Fick veta av honom själv när jag frågade om vi skulle ses i helgen att han börjat träffa nån annan.
Och då hade vi veckan tidigare pratat i telefon att i mars så kanske det skulle bli lättare att ses, då han inte längre skulle jobba på helgerna. Och vi hade ju pratat om det hela tiden. Men plötsligt så var det inte intressant längre.
Jag kanske hoppas för mycket på en person, men jag vet inte hur jag ska ställa mig, när man snackar mycket, planerar för att ses, och båda vill träffa varandra, försöker hitta en tid som passar och sedan så känner man bara besvikelse och uppgivenhet.
Det har ju varit spännande, nyfiket och jag har varit glad och mått bra av att ha fått kontakt med en sån fin kille, nån man var nyfiken på och ville ge en chans, iallafall träffas och se hur det kändes.
Men inte ens träffa honom fick man en chans att göra.... =(
Ja, jag är väl inte redo då, när ett bakslag och en motgång får en att bli så nere
När man blir ledsen och uppgiven och än en gång får inställningen att man inte kommer hitta nån
Jag hade innan bestämt mig för att ta det lite lugnt och chilla, men till slut är man där och bara väntar på att han ska höra av sig, svara och blir nervös för att ringa och skriva.
Man fokuserar på en person, och när den personen hittar nån annan så dör allt igen.
Har inget intresse av att försöka hitta nån mer/annan, ger upp och gräver ner mig.
Jag måste lära mig att hantera motgångar bättre....
Inte fastna så hårt
Men man vill ju oxå vara nära i kontakt med sina känslor, kunna känna lyckan och kunna lägga ner tid och lust i att lära känna en ny person.
Bli glad och dela med sig av sitt liv. Öppna upp!!
Jag är nog inte så redo eller stark som jag trodde.
Det är jobbigt och jag är ledsen, besviken, speciellt som man trodde att intresset fanns dr från hans sida också.
Besviken äver att saker ibland händer så fort....
Trött på att bli kritiserad för att vilja gå ner i vikt!!!
Jag har tröttnat på att folk som inte förstår undrar varför jag vill bränna fett, varför jag "som redan är så smal" vill gå ner i vikt, varför jag som är så vältränad måste tänka på vad jag äter.
Jo, så här är det, till alla ni som kommenterar och undrar varför:
Bara för att ni tycker att jag är "smal" och vältränad och inte har så mycket extra fett på kroppen, ni jämför med er själva och andra överviktiga.
Det kanske är så att jag inte har nått min idealvikt, och att det lilla extra fett och fluff jag har är för mycket i mina ögon. Just nu väger jag 67 kg, det är i MINA ögon för mycket, och min idealvikt som jag vill nå och stanna vid är 64 kg. Där har jag legat, och jag vet att det krävs ARBETE för att nå dit, och jag mådde bra i den kroppen.
Tänk på att när ni kommenterar något så är det aldrig enkelt, det handlar inte om att andra tycker att jag är fin och frisk och hälsosam, utan det handlar om vad jag själv tycker.
Det är mitt liv och min kropp, och jag vet vad jag mår bäst av.
Jag försöker inte uppfylla nån annans önskningar eller mål, utan det är mina.
Och mitt mål är att minska 3-4kg i nettovikt, öka fettförbränningen och få mer framträdande muskler. Öka muskelmassan och bli starkare.
Och för att nå dit så måste jag minska mina portioner jag äter till lunch och middag, äta mina mellanmål och på så sätt bränna bort fett.
Jag har tröttnat på att bara för att man ser fit och tränad ut så syns det som dumt och onödigt i mångas ögon att man vill gå ner ännu mer i vikt.
Varför ska det bara vara rejält överviktiga som "har rätt" att gå ner i vikt, snacka om fettförbränning osv???
Så tänk efter före ni kommenterar. Jag och många med mig som har samma syn blir ständigt kritiserade för vi vill gå ner i vikt, och minska fettet. Varför???
Gör något åt det fett ni som kritiserar har istället, förändra ert liv istället för att "tänka" på någon annan och vad den äter eller gör för att må bra. Se över era liv istället för att kritisera andra. Är ni nöjda så fine, men kom inte och säg att "men du som redan är så smal, du behöver ju inte bränna fett"
FÖR DET HAR DU INGET MED ATT GÖRA, VARFÖR JAG GÖR DET JAG GÖR!!
Det är mitt liv, och jag gör det som är bra för mig och som jag mår bra av.
Utkast: Feb. 19, 2013
Om man skulle få önska....
Jobbar på ett ställe där det ska dras ner på folk, övertalighet som det så fint heter. Eller fint och fint, det är ju bara skit egentligen.
Arbetare kostar pengar därför ska det dras in på det som kostar, skäras ned i arbetarlängorna, sparas där det kan.
Jag är relativt ung på min arbetsplats, och har till största delen äldre kolleger.
Nu när övertaligheten ska förhandlas så kommer ju de äldre troligtvis vara kvar och de yngre få byta jobb, om man får önska och vara egoistisk (inget ont mot alla jag jobbar med) så skulle man vilja att LAS inte fanns, att de yngre skulle få vara kvar och jobba på samma ställe där jag jobbar, för att få en större åldersspridning och för att utbytet äldre-yngre är värdefullt. De yngre behövs för att jag ska kunna känna mig hemma, och för att inte bara umgås med (ursäkta ordspråket) gamla stofiler, som man inte har så mycket gemensamt med i livet i övrigt.
Visst är det lärorikt att jobba med äldre också, men man behöver den yngre generationen för att känna sig hemma och trivas.
För mig som inte har så stort umgänge utanför jobbet så blir det än mer viktigt att kunna umgås med folk i ungefär samma ålder på jobbet, vill inte ha en segregering på arbetsplatsen.
Visst är det bra att arbetstid tas till vara, och att de som arbetat länge har en trygghet, men varför ska detta alltid drabba de yngre? De som inte har arbetstid att falla tillbaka på, det är ogynnsamt för företaget och det blir lite av en diskrimenring pga att konkurrensen inte blir på lika villkor.
Tycker i mångt att LAS är en förlegad sätt att tänka.
Utifrån mig själv, utifrån att man som ung just kommit in på arbetsmarknaden och så är man den första att ryka när det ska dras ner, när det egentligen är de yngre som behövs, för att Sverige ska leva.
Man vill ju ha något gemensamt med de man arbetar med och spenderar större delen av dagen tillsammans med.
Lite därför jag slutade på min förra arbetsplats, för att det inte fanns några jag kände samhörighet med, det var folk som hade familj och barn och hade jobbat länge i företaget, visst med mycket erfarenhet, men det där att leva ensam, vara singel och inte ha familj, det var det ingen som jag kunde känna igen mig i. Prata om sånt liksom. Så då hade jag många vänner utanför jobbet.
Här är det tvärtom.
Om man skulle få önska och bestämma så skulle ingen få gå....
Men, det är pengarna som styr, tyvärr =(
När ska man inse att arbetarna gör så att pengarna trillar in, när ska man inse att man inte i alla fall kan ersätta människor med maskiner, när ska man inse värdet i att ha människor på arbetplatserna och inte bara se dom som en kostnad?
Vi behövs allihopa, enbart tjänstemän kan inte driva en fabrik!
Pinbackshallen är dess rätta namn
Hem åt från början RA73, nu Arlanda Wings.
Ishall
Märsta Ishall, hemmaplan för Arlanda Wings, ritad av arkitekten Ralph Erskine, och är rivningshotad
Använda mina kunskaper för att lyckas förändra
Denna vecka har jag varit lite av en gottegris, Fettisdagen och pannkakans dag inträffade i tisdags, och sen dess så har det i torsdags blivit en hallonpaj (utan vaniljsås), i lördags smällde jag i mig två stycken vaniljsemlor - hur goda som helst, och idag 8söndag) så avsllutade jag min "onyttiga" vecka med en äppelpaj med vaniljsås.
På det har det inte blitt så mycket träning denna vecka, bara måndag, tisdag och onsdag. På tordagen fikade jag med F (en värdefull kväll med en trevlig kille, och denna kväll på waynes så snackade vi och ville inte sluta, kändes bra i kroppen), på fredagen var jag borta i stockholm hela dagen och åt en Pasta Carbonara på Vapiano, Stureplan =) Äter inte pasta nån annan stans än på vapiano när man väl börjat så kommer inte pastan vara lika god nån annanstans, man har satt ribban högt =D
Sedan så har jag haft känningar i halsen, att det inte är 100%-igt så därför blev det ingen träning idag heller, bara lite ryggövningar, en långpromenad, lite situps och tricepspress hemma.
Har läst lite och kommit underfund med vad jag ska göra för att få de resultat jag vill ha.
Efter denna vecka så blir det nu till att tänka på hur stora portioner jag tar, protein och grönsaksmängd stora som en knytnäve respektive, och en knäckebrödsskiva till det, till lunch och middag.
Att jag ska sluta äta efter det och inte ta en till brödbit... Jag måste få karaktär och inse att jag måste förändra något för att jag ska kunna se förändring i andra områden.
Frukost och mellanmål ändrar jag inte, de funkar bra. Utan storleken på portionerna till lunch o middag är det som måste förändras.
Samt att när jag känner ett sug efter något annat så måste jhag dricka vatten, och jag ska börja dricka mer vatten under dagen så mättnadskänslan sitter i längre och suget efter något annat dämpas.
Det är nu min plan, med start denna eftermiddag och fortsatt framåt.
Dricka vatten, kontinuerligt, för jag vet ju att dricker man vatten blir man inte lika hungrig, och vatten mättar också..
Jag tar min kunskap om mat och kost och vätska och träning och implemeterar det.
Jag vet ju allt detta redan, bara att jag fyskat, varit lat och tagit lite genvägar.
Men vill man se resultat, och vet att man inte kan öka sin träningshalt, om man redan tränar 6-7 gånger i veckan, varierat, så måste förändringen ske i maten och förhållandet till mat.
Det jag tänkt och lägga in i min träning, men som ej blivit av än, är konditionsträning och intervallträning, kanske börja simma igen, stärka min rygg med simning och förbättra konditionen.
Wish me luck, I'll need it !!
En sjuhelsikes envishet
Idag, denna morgon, har min envishet gjort sig tillkänna igen. Iblan är jag glad att jag är envis som en åsna, det är nog den egenskap som jag har mest nytta av och är stoltast av.
Denna natt hade det snöat dryga decimetern igen, lätt fin snö iofs (hade väl vart än värre om det varit blötsnö =/ ), men att det snöat så förskräckligt och att de inte hunnit ploga vägarna runt i kring där jag bor det visste jag inte. Hade jag vetat det hade jag tagit en annan väg. Men som det var nu så cyklade jag ut den vanliga vägen. Tilläggas ska att jag har en cykel som är oväxlad, och bara riktigt mönster (MTB däck) på framhjulet, i bak så är det ett stadscykeldäck dvs ger knappt nåt grepp i snö =P
Så där cyklade jag alltså, kom knappt framåt för vägen var ju som sagt oplogad. Jag fick hoppa av och småspringa/gå tills jag kom upp på en lite större väg och nerförsbacke, sen så på ren och skär envishet och viljestyrka så cyklade jag (sladdade och gled) och trampade för kung och fosterland i bilspår genom 1 decimeter snö.
När jag först körde stött, då var jag inte alls långt hemifrån, så funderade jag faktiskt på att ta bilen, men kom sedan på att den ju står under 2-3 decimeter snö, insnöad och övertäckt på min parkeringsplats, har inte varit ut med den på lite över en vecka. Så den tanken försvann typ lika fort som den dykit upp i skallen =P
Om jag inte varit så vidunderligt envis så hade jag nog setat ner på vägkanten, slängt cykeln på vägen och gett upp, men eftersom jag inte är sån, utan att jag ska fram till varje pris (hade drygt 20 min på mig att komma ner till bussen), så kämpade jag på och vägrade låta snön besegra mig. Jag skulle fram och besegra snön som låg och hindrade mig på backen.
Efter en bit kom man fram till plogad väg och då rullade det på och man kunde cykla ikapp lite av tiden, men sen tänkte man väl inte igen dårå, för man tog sin vanliga väg och just där var det ju inte plogat som sagt. Min hjärna hade typ kopplat ur, det var bara framåt som gällde och då gör man saker av gammal vana.
Så jag kämpade på längs kajen i snön, på den oplogade gångvägen/cykelvägen, stretade och drog cykeln när jag tröttnade på att köra fast och sladda och när det krävdes för mycket kraft att hålla cykeln igång.
Kom till slut fram till sista cykel-/gångvägen och cyklade den sista biten. Låste cykeln och gick på bussen.
Men jag var inte glad, var mest sur och trött och irriterad på denna jävla förbaskade helvetes skitsnö, eller polgbilarna som inte kan ploga min del av stan innan man åker ut kl 06:10
Så jag fick ett konditions och träningspass sådär på morgonen, andfådd och svettig och genomvarm satt jag på bussen och så fortsatte det snöa, jag kan knappt titta åt snö just nu.
Snö är väldigt härligt och underbart och jag skulle inte vilja ha en vinter utan snö, men den kan ju skita i att ligga på vägana och göra det svårare för en att ta sig framåt. De enda gånger jag inte gillar snö är när man har bråttom och vill kunna cykla obehindrat, på PLOGADE vägar.
Tack vare min envishet gav jag inte upp, och det är ofta den jag har att tacka för mycket speciellt när det gäller sånt här =)
Imorgon tycker jag säkert om snön igen =)
En fin höstbild
Ett bra motto att ha med sig i livet!!
Ett litet bildspel från Hudiksvall
Tränings(s)vett
Japp, mitt inne i februari och veckorna går i rasande fart.
Förra veckan blev det mest träna hemma med fantastiska pass från P90X.
Vill man göra något som känns och som känns rejält så är Yoga X passet ett Yogapass utöver det vanliga. Tänk 1h30min yoga i olika positioner som man inte visste att ens kropp behärskade. Visst är det vingligt och svårt i början, men ge det flera gånger. Jag blev fast efter första gången, för dagen efter så märkte jag vilken träningsvärk det gav, Sweet :) Så jag ska försöka köra Yoga X iaf en gång i veckan.
Har även testat ett nytt pass som en på gymmet där jag tränar (Linus Johansson, fyi) utvecklat tillsammans med hon som ligger bakom AfroPowerdance (Cecilia Gustafsson), hon kommer från Järvsö btw.
Passet heter Soma Move och är cirka 30minuter långt och görs i ett flöde. Jag kan säga att man svettas mycket av det passet och det är jobbigt som tusan, men roligt och annorlunda och liksom Yoga X totalt uttömmande, och välbehövligt för alla kroppar.
Det jag tänker på är just smidigheten som båda passen ger, styrka och smidighet.
Får ni chansen att testa Soma så gör det!!! Rekommenderas!!
Körde det första gången på BollnäsEss i oktober, och nu senaste på hemmagymmet i Hudiksvall i början av januari.
En grej till som jag skulle vilja köra mer av är CrossFit, sjukt jobbigt men sjukt kul. Får väl testa GRIT när de passen komme rpå gymmet i mars, 30min pass är bra, för då kan man ta ut sig totalt och sedan vara nöjd =)
I motsats till förra veckan så blir det till o träna pass på gymmet, började igår med BodyPump (skönt att köra något man känner sig hemma med och där man kan alla röröelser) har kört en del Kettlebellspass, men efter min olycka med att ha fått ett 10kg klot i huvudet är det inte riktigt lika kul längre.
Det går väl i omgångar det där. Det som är bra med Kettlebells är att mina underarmar blir större och starkare, och de underarmarna har jag saknat. Samt att man får upp pulsen på ett helt annat sätt genom att aktivera fler muskler i en rörelse!!
Så i veckan blir det CXworx (också det ett superbt core pass), 2 st pass Func Gym Training - med träningsband (likt TRX) men ett koncept utvecklat av Linus J, kanske nåt kettlebells pass eller pump-pass.
Ha en bra vecka allihopa!!! Och kom ihåg: Den bästa träningen är den som blir av =)
Vecka 19 - Maj - 2012
Det absolut svåraste med allt detta är att ta det lugnt....
Och att försöka förklara för andra, som i huvudsak är friska, och som kanske inte är igång och gör så mycket som jag, tränar och lever för att träna, hur det känns att inte kunna göra det man mår bra av.
Att vara begränsad eftersom man bara orkar med en viss del av det man normalt (som fullt frisk) gör.
Denna vecka har jag fyllt år på måndagen, var en helt underbar dag, med fint väder, strålande solsken, blå himmel och "vackert-väder" moln, och varmt. Jag mådde toppen och hela dagen var bara helt fantastisk på fler än ett sätt.
På tisdag morgon mådde jag prima också, det var på eftermiddagen och kvällen (även den dagen med toppenväder) efter att jag jobbat och tränat CXworx som bakslaget kom.....
Jag orkade inte gå hem, det tar typ tjugo minuter även om man går sakta. Jag ville bara ge upp, jag var trött, orkade inte ta ett steg av trötthet och uppgivenhet, ville bara sätta mig ner o inte gå hem, men jag var tvungen, så jag strosade hemåt.
Det var inte det att mina lungor eller mina ben eller min kropp inte orkade, detta är så otroligt svårt att förklara, jag var pigg men ändå trött. Det var ett tillstånd jag aldrig upplevt tidigare. Och jag blev överraskad och chockad över kroppens och hjärnans reaktion, nästan rädd :S
Jag har aldrig liksom gett upp tidigare, jag är seg och jag stretar på, men då var det som det tog slut. Jag ville bara ge upp, sätta mig ner och inte röra mig en millimeter till. Uppgiven.
Som sagt skitsvårt att förklara.
Men jag tog mig samman, insåg att jag måste gå hem, fanns ingen annan lösning, hade stängt av o lämnat fonen hemma så... Tänkt emycket på vägen hem, att allt detta var så orättvist, att just jag ska råka ut för detta.
Jag kryper ju på väggarna när jag inte får göra det jag älskar, nu orkar jag ju och gör det, men jag mår ju inte bra av inaktiviteten.
Alla tankar som man inte haft tidigare, för att man varit hemma och tagit det lugnt, kommer nu in i skallen. Att man är så otroligt långt från hur man tidigare mådde. Hur mycket man har att hämta igen och att man vill göra så mycket men att kroppen inte orkar, hjärnan orkar inte.
Det är så svårt att vara en inaktiv person om man normalt sett är en hyperaktiv person :P
Det är så långt från mitt normala tillstånd så det inte är sant.
Ja, det går åt rätt håll, men det går långsamt, väldigt långsamt.
Jag mår jättebra när jag bara är hemma, får träna, vara ute o gå i skogen och fotografera, träffa kompisar osv.
Det är när jobbet ska in i hela pusslet också som det svåra kommer, hjärnan är helt slut efter 3-4 timmar.
Och jag vill inte välja bort något, jag vill kunna vara igång och träna också, inte välja.
Och det är det som är så svårt, att förklara för min chef hur det verkligen står till.
Jag blir nästan deprimerad för att kroppen tar slut, så trött som jag var i tisdags var helt crazy. Orkade inte ens duscha när jag kom hem, fick i mig lite fil, och sen somnade jag 21:10 på¨soffan. Total kollaps, förutom att kroppen - den fysiska delen - mådde hur bra som helst, och jag var inte ett dugg trött i kroppen. Bara hjärnan :(
Och att försöka förklara för andra, som i huvudsak är friska, och som kanske inte är igång och gör så mycket som jag, tränar och lever för att träna, hur det känns att inte kunna göra det man mår bra av.
Att vara begränsad eftersom man bara orkar med en viss del av det man normalt (som fullt frisk) gör.
Denna vecka har jag fyllt år på måndagen, var en helt underbar dag, med fint väder, strålande solsken, blå himmel och "vackert-väder" moln, och varmt. Jag mådde toppen och hela dagen var bara helt fantastisk på fler än ett sätt.
På tisdag morgon mådde jag prima också, det var på eftermiddagen och kvällen (även den dagen med toppenväder) efter att jag jobbat och tränat CXworx som bakslaget kom.....
Jag orkade inte gå hem, det tar typ tjugo minuter även om man går sakta. Jag ville bara ge upp, jag var trött, orkade inte ta ett steg av trötthet och uppgivenhet, ville bara sätta mig ner o inte gå hem, men jag var tvungen, så jag strosade hemåt.
Det var inte det att mina lungor eller mina ben eller min kropp inte orkade, detta är så otroligt svårt att förklara, jag var pigg men ändå trött. Det var ett tillstånd jag aldrig upplevt tidigare. Och jag blev överraskad och chockad över kroppens och hjärnans reaktion, nästan rädd :S
Jag har aldrig liksom gett upp tidigare, jag är seg och jag stretar på, men då var det som det tog slut. Jag ville bara ge upp, sätta mig ner och inte röra mig en millimeter till. Uppgiven.
Som sagt skitsvårt att förklara.
Men jag tog mig samman, insåg att jag måste gå hem, fanns ingen annan lösning, hade stängt av o lämnat fonen hemma så... Tänkt emycket på vägen hem, att allt detta var så orättvist, att just jag ska råka ut för detta.
Jag kryper ju på väggarna när jag inte får göra det jag älskar, nu orkar jag ju och gör det, men jag mår ju inte bra av inaktiviteten.
Alla tankar som man inte haft tidigare, för att man varit hemma och tagit det lugnt, kommer nu in i skallen. Att man är så otroligt långt från hur man tidigare mådde. Hur mycket man har att hämta igen och att man vill göra så mycket men att kroppen inte orkar, hjärnan orkar inte.
Det är så svårt att vara en inaktiv person om man normalt sett är en hyperaktiv person :P
Det är så långt från mitt normala tillstånd så det inte är sant.
Ja, det går åt rätt håll, men det går långsamt, väldigt långsamt.
Jag mår jättebra när jag bara är hemma, får träna, vara ute o gå i skogen och fotografera, träffa kompisar osv.
Det är när jobbet ska in i hela pusslet också som det svåra kommer, hjärnan är helt slut efter 3-4 timmar.
Och jag vill inte välja bort något, jag vill kunna vara igång och träna också, inte välja.
Och det är det som är så svårt, att förklara för min chef hur det verkligen står till.
Jag blir nästan deprimerad för att kroppen tar slut, så trött som jag var i tisdags var helt crazy. Orkade inte ens duscha när jag kom hem, fick i mig lite fil, och sen somnade jag 21:10 på¨soffan. Total kollaps, förutom att kroppen - den fysiska delen - mådde hur bra som helst, och jag var inte ett dugg trött i kroppen. Bara hjärnan :(
En dag i Järvsöbacken
Idag så åkte jag till Järvsö, bara en timme och en kvart bort med bil.
Har inte åkt skidor sedan 2009, och visste inte vad jag hade för förväntningar, men det gick bättre än förväntat.
Köpte nya pjäxor, mina första alldeles egna pjäxor, förra månaden, och denna dag var premiäråket.
spenderade hela dagen i Järvsöbacken och började med blåa backar, väldigt många åk för att få in tekniken och känna att jag hade grepp om saker och ting, och åkte mest för att det var kul. sedan gav jag mig in i en röd backe och det gick ju superbra det med. Åkte där några gånger, och sedan så tappade jag fokus och ena skidan flög av, stoppade knäet i backen och det gjorde ont som satan. Ramlade omkull och tog mig sedan upp igen, och gick uppåt i backen för att hämta min skida.
Efter det så åkte jag kanske 4-5 gånger till innan det fick vara. Åkte två gånger i en röd backe nära parkeringen mm, och den var brantare än den jag åkt i tidigare men det gick hyfsat bra ändå, bättre än hyfsat.
Tror det gick bättre att åka nu än senast, för att jag vågar mer, jag tänkte på hur jag åkte, fokuserade och tänkte på var jag hade vikten. Samt att jag vågade mer. Jag är ju inte samma person längre. Och jag vågar göra mer och vågar åka på ett annat sätt. Och det gav ju resultat.
Tyckte det gick väldigt bra att åka och när man var där uppe i backen med det fantastiska vädret, så kändes det som om man var på skidsemester. allt stämde ju, det var fint väder, mycket folk och när man tog bilen hem och åkte förbi maxi, med solen lågt stående och med varmt ljus så kändes det som när man var borta o åkte skidor senast.
Så det kommer nog bli en återkommande grej, de kommande veckorna, att åka till Järvsö eller Hassela och åka skidor. För fanimej vad kul det var =) Även om man är lagom mör i kroppen efter all skidåkning och att ha varit utomhus hela dagen i sol och blåst, men ändå blå himmel, mellan -6 grader och +2 grader. Och en fantastisk dag i backen.
Jag e glad att jag bor här, för det har gett mig denna möjlighet. att kunna åka till en backe o bara köra vilken helg som helst =)
Har inte åkt skidor sedan 2009, och visste inte vad jag hade för förväntningar, men det gick bättre än förväntat.
Köpte nya pjäxor, mina första alldeles egna pjäxor, förra månaden, och denna dag var premiäråket.
spenderade hela dagen i Järvsöbacken och började med blåa backar, väldigt många åk för att få in tekniken och känna att jag hade grepp om saker och ting, och åkte mest för att det var kul. sedan gav jag mig in i en röd backe och det gick ju superbra det med. Åkte där några gånger, och sedan så tappade jag fokus och ena skidan flög av, stoppade knäet i backen och det gjorde ont som satan. Ramlade omkull och tog mig sedan upp igen, och gick uppåt i backen för att hämta min skida.
Efter det så åkte jag kanske 4-5 gånger till innan det fick vara. Åkte två gånger i en röd backe nära parkeringen mm, och den var brantare än den jag åkt i tidigare men det gick hyfsat bra ändå, bättre än hyfsat.
Tror det gick bättre att åka nu än senast, för att jag vågar mer, jag tänkte på hur jag åkte, fokuserade och tänkte på var jag hade vikten. Samt att jag vågade mer. Jag är ju inte samma person längre. Och jag vågar göra mer och vågar åka på ett annat sätt. Och det gav ju resultat.
Tyckte det gick väldigt bra att åka och när man var där uppe i backen med det fantastiska vädret, så kändes det som om man var på skidsemester. allt stämde ju, det var fint väder, mycket folk och när man tog bilen hem och åkte förbi maxi, med solen lågt stående och med varmt ljus så kändes det som när man var borta o åkte skidor senast.
Så det kommer nog bli en återkommande grej, de kommande veckorna, att åka till Järvsö eller Hassela och åka skidor. För fanimej vad kul det var =) Även om man är lagom mör i kroppen efter all skidåkning och att ha varit utomhus hela dagen i sol och blåst, men ändå blå himmel, mellan -6 grader och +2 grader. Och en fantastisk dag i backen.
Jag e glad att jag bor här, för det har gett mig denna möjlighet. att kunna åka till en backe o bara köra vilken helg som helst =)
en månad kvar till Lucia
Tiden har gått fort, veckorna flyter in i varandra, helgerna flyger förbi.
Har svårt att hitta tid att skriva, det är så mycket annat som händer.
För två veckor sedan så jobbade jag skift varannan dag, började 05:30 och slutade kl 14.
Det tärde på kroppen och man blev helt slut, trött och sliten. Tränade och jobbade som vanligt de andra dagrana, dvs gick upp kl 6-halv 6 dagarna emellan. Och till slut protesterade kroppen.
På fredagen var jag helt slut.
Helgen innan så var jag ute på övning med hemvärnet, insatsplutonen i hudiksvall, trevligt folk och skitkul. HAr saknat hela grejen så otroligt mycket. På med grönkläderna, stridsväst, hjälm, hörselkåpor och fick låna en AK4:a.
Övade i skogen, tog oss fram i terrängen, gruppvis. Det var helt enkelt hur kul som helst, och något jag verkligen saknat, umgänget, göra saker ihopo, skjuta - panga på med lösa skott mot en fiende som sköt mot oss. Gruppera och förflytta oss fram mot fienden. Bara så kul att vara igång igen med detta efter det långa uppehållet =)
Var lite ringrostig, men kom snabbt in i allt igen, vet ju att jag gjort i pincip samma sak förut så det som var helt nytt var vapnet :P Och jag som är vänsterskytt fick det lite problematiskt :P Men sjukt trevliga människor, och jag trivdes i gruppen :)
Trivs fortfarande superbra i Hudik, och det är en fin liten stad. Har vant mig vid att stan inte har öppet på söndagar, behöver inte handla varje dag, och finns annat att göra 'n att åka in till stan på söndagar.
Blir en del träning, nu när jag verkligen kommit igång igen, testat några olika pass och hittat ett enormt roligt - Func Gym- Training (band) gav rejäl träningsvärk men var askul :)
Sedan blir det BodyPump, CXworx och BodyJam/BodyAttack också. Kul att äntligen få dansa igen - BodyJam e ju skitkul, få släppa loss, släppa alla spänningar o bara vara ett med musiken =)
Har börjat cykla till och från bussen på morgon och kväll, kändes bra för min kondition är inte på topp - har blivit fööör mycket bilåkande.
Och ja, vissa tror inte att jag som tränar så mycket kan ha dålig kondition, men alla ni som också tränar vet att om man inte tränar sin kondition så tappar man den lätt. Men det är också enkelt att förbä'ttra den igen, för man har en bra grundkondition och hjärtat kommer snabbt igång igen, och flåset.
Så, min kondition är kass, och cyklandet hemåt - uppför blir guld för att få en bättre kondition igen.
Man tränar olika och jag har inte tränat kondition på länge, får köra BodyAttack och BodyJam igen så kommer det bli bättre. Samt cykla och gå mer, lämna bilen stående hemma =)
Har svårt att hitta tid att skriva, det är så mycket annat som händer.
För två veckor sedan så jobbade jag skift varannan dag, började 05:30 och slutade kl 14.
Det tärde på kroppen och man blev helt slut, trött och sliten. Tränade och jobbade som vanligt de andra dagrana, dvs gick upp kl 6-halv 6 dagarna emellan. Och till slut protesterade kroppen.
På fredagen var jag helt slut.
Helgen innan så var jag ute på övning med hemvärnet, insatsplutonen i hudiksvall, trevligt folk och skitkul. HAr saknat hela grejen så otroligt mycket. På med grönkläderna, stridsväst, hjälm, hörselkåpor och fick låna en AK4:a.
Övade i skogen, tog oss fram i terrängen, gruppvis. Det var helt enkelt hur kul som helst, och något jag verkligen saknat, umgänget, göra saker ihopo, skjuta - panga på med lösa skott mot en fiende som sköt mot oss. Gruppera och förflytta oss fram mot fienden. Bara så kul att vara igång igen med detta efter det långa uppehållet =)
Var lite ringrostig, men kom snabbt in i allt igen, vet ju att jag gjort i pincip samma sak förut så det som var helt nytt var vapnet :P Och jag som är vänsterskytt fick det lite problematiskt :P Men sjukt trevliga människor, och jag trivdes i gruppen :)
Trivs fortfarande superbra i Hudik, och det är en fin liten stad. Har vant mig vid att stan inte har öppet på söndagar, behöver inte handla varje dag, och finns annat att göra 'n att åka in till stan på söndagar.
Blir en del träning, nu när jag verkligen kommit igång igen, testat några olika pass och hittat ett enormt roligt - Func Gym- Training (band) gav rejäl träningsvärk men var askul :)
Sedan blir det BodyPump, CXworx och BodyJam/BodyAttack också. Kul att äntligen få dansa igen - BodyJam e ju skitkul, få släppa loss, släppa alla spänningar o bara vara ett med musiken =)
Har börjat cykla till och från bussen på morgon och kväll, kändes bra för min kondition är inte på topp - har blivit fööör mycket bilåkande.
Och ja, vissa tror inte att jag som tränar så mycket kan ha dålig kondition, men alla ni som också tränar vet att om man inte tränar sin kondition så tappar man den lätt. Men det är också enkelt att förbä'ttra den igen, för man har en bra grundkondition och hjärtat kommer snabbt igång igen, och flåset.
Så, min kondition är kass, och cyklandet hemåt - uppför blir guld för att få en bättre kondition igen.
Man tränar olika och jag har inte tränat kondition på länge, får köra BodyAttack och BodyJam igen så kommer det bli bättre. Samt cykla och gå mer, lämna bilen stående hemma =)
en helg i oktober
Hej alla!!!
Har inte skrivit på ett tag, har varit sjukt trött och helt slut...
De senaste två veckorna har jag mest ränt runt på jobbet, träffat folk och blivit introducerad. Har lärt mig hitta bättre iaf :)
Har hamnat på en fantastisk plats, alla är så trevliga och känner mig verkligen välkommen.
Denna känsla förminskas ju inte direkt av att alla säger: du är efterlängtad, vi har stora förväntningar på dig, du kommer få mycket att göra :)
I fredags var jag och tog en öl på Sportsbaren Mani's med en kompis, drack iofs läsk, men det var trevligt och mycket roligare än att bara vara hemma :)
I lördags så åkte jag och två kompisar, jag träffat på jobbet, som också är nyinflyttade, ut till en tjej som en av dem känner. Vi åkte ut i skogen och gick runt bland fäbodar, Sjuvallsleden en bit. Fikade och så ute vid en fäbodvall. Tog fel väg en gång, sedan genade vi och hamnade mitt ute i skogen....
Hittade rätt till slut, skulle "bara" korsa mellan två vägar, men hamnade på fel ställe, var lite oroliga att vi skulle bli kvar i skogen när det blev mörkt.
Hon som bodde ute i Näsviken jobbade i skogen och hon hade en riktig GPS, och med hjälp av en iPhone (glad över iPhone 4) kompass och hennes GPS så hittade vi ut till vägen innan mörkret la sig. Hon älgade dock på så att vi andra knappt hängde med....
nerför ett stenparti där det var halt pga våt mossa på stenarna så tog hon den passagen riktigt fort, och vi fastnade, ropade åt de två första att vänta (för risken var att hade de försvunnit ur mitt synfält så hade vi varit uppdelade, och vi som varit ute i skogen i en liten grupp vet hur osmart det är att hamna isolerade ute i skogen medan mörkret lägger sig) Och det hade tagit ännu längre tid, om vi kommit ifrån varandra, det hade blivit mörkt, och de två första som var snabbast hade fått gå tillbaka och leta efter oss två andra.
Men nu var jag ju så smart och tänkte så långt, att jag bad dem vänta. Så vi kom ut på stigen i samlad tropp!!!
Åkte tillbaka hem till hon som bodde där ute i skogen, med sin hund :) en blyg men riktigt trevlig och underbar hund, fågelhund :)
Åt riktigt god mat och drack riktigt gott vin... Tjälknöl gjord på älghjärta , mumsfilibabba :D
Satt och spelade kort, drack vin, pratade. Tog bussen hem vid halv ett-tiden. gick hem från stationen, i kylan i Hudik :)
På söndagen flyttade jag helt och fullt in i min lägenhet på björkberg.... Badrummet blev klart i fredags, packade upp alal kläder och in i garderoben, alala ytterkläder in i olika garderober och klänningar mm in i en annan.
Mycket fixande på söndagen, och sov för första gången sedan jag flyttat upp hit i min säng igen, i min lägenhet.
Gosigt, mysigt, härligt!!!!
Världen är underbar
Livet i Hälsingland når nya höjder
Och jag trivs som fisken i vattnet
Sov gott!!!
Har inte skrivit på ett tag, har varit sjukt trött och helt slut...
De senaste två veckorna har jag mest ränt runt på jobbet, träffat folk och blivit introducerad. Har lärt mig hitta bättre iaf :)
Har hamnat på en fantastisk plats, alla är så trevliga och känner mig verkligen välkommen.
Denna känsla förminskas ju inte direkt av att alla säger: du är efterlängtad, vi har stora förväntningar på dig, du kommer få mycket att göra :)
I fredags var jag och tog en öl på Sportsbaren Mani's med en kompis, drack iofs läsk, men det var trevligt och mycket roligare än att bara vara hemma :)
I lördags så åkte jag och två kompisar, jag träffat på jobbet, som också är nyinflyttade, ut till en tjej som en av dem känner. Vi åkte ut i skogen och gick runt bland fäbodar, Sjuvallsleden en bit. Fikade och så ute vid en fäbodvall. Tog fel väg en gång, sedan genade vi och hamnade mitt ute i skogen....
Hittade rätt till slut, skulle "bara" korsa mellan två vägar, men hamnade på fel ställe, var lite oroliga att vi skulle bli kvar i skogen när det blev mörkt.
Hon som bodde ute i Näsviken jobbade i skogen och hon hade en riktig GPS, och med hjälp av en iPhone (glad över iPhone 4) kompass och hennes GPS så hittade vi ut till vägen innan mörkret la sig. Hon älgade dock på så att vi andra knappt hängde med....
nerför ett stenparti där det var halt pga våt mossa på stenarna så tog hon den passagen riktigt fort, och vi fastnade, ropade åt de två första att vänta (för risken var att hade de försvunnit ur mitt synfält så hade vi varit uppdelade, och vi som varit ute i skogen i en liten grupp vet hur osmart det är att hamna isolerade ute i skogen medan mörkret lägger sig) Och det hade tagit ännu längre tid, om vi kommit ifrån varandra, det hade blivit mörkt, och de två första som var snabbast hade fått gå tillbaka och leta efter oss två andra.
Men nu var jag ju så smart och tänkte så långt, att jag bad dem vänta. Så vi kom ut på stigen i samlad tropp!!!
Åkte tillbaka hem till hon som bodde där ute i skogen, med sin hund :) en blyg men riktigt trevlig och underbar hund, fågelhund :)
Åt riktigt god mat och drack riktigt gott vin... Tjälknöl gjord på älghjärta , mumsfilibabba :D
Satt och spelade kort, drack vin, pratade. Tog bussen hem vid halv ett-tiden. gick hem från stationen, i kylan i Hudik :)
På söndagen flyttade jag helt och fullt in i min lägenhet på björkberg.... Badrummet blev klart i fredags, packade upp alal kläder och in i garderoben, alala ytterkläder in i olika garderober och klänningar mm in i en annan.
Mycket fixande på söndagen, och sov för första gången sedan jag flyttat upp hit i min säng igen, i min lägenhet.
Gosigt, mysigt, härligt!!!!
Världen är underbar
Livet i Hälsingland når nya höjder
Och jag trivs som fisken i vattnet
Sov gott!!!
1-2 oktober 2011
Min första helg i Hudik =)
Lördagen var helt underbar med soligt och varmt väder. Ryckte upp mig och gav mig ut på stan, åkte till en lågpris butik, köpte en matta och lite annat smått och gott.
Åkte in till stan, gick runt på gatorna och lärde känna min nya hemstad.
Hittade ett bra kafé: Kaffebaren, med Rättvisemärkt kaffe, gott kaffe och god äpplepaj, ska nog testa deras ahllonpaj nästa vecka =) Komme rnog bli en regelbunden kund hos dem, bra utsikt över torget/parkeringsplatsen med mkt folk som gick förbi, och ett trevligt ställe med trevlig personal.
Min första kontakt med Hudik kunde inte blivit bättre.
Letade runt efter gym, hittade ettsom har öppet hus på onsdagar så ska gå dit då och testa, det andra hittade jag när jag var på väg till bilen, visste att det fannas men hittade det inte förräns då. Gick in och köpte ett klippkort på 11 gånger, så får testa träna där också. Se vilket som känns bäst.
Åkte sedan till Ica Maxi och köpte dammsugare, soptunna, verktygslåda till min lgh samt mat. Åkte och lämnade maten i gästlghn och åkte sedan till min lgh och lastade av allt annat jag köpt.
Fortsatte packa upp, denna dag så fixade jag skrivbordet, skruvade fast skivan i bokhyllan och snurrade det runt så bokhyllan kunde användas från två håll och blev en avdelare så att säga. Tyckte jag var fiffigt av mig,.
Ställde in alla böcker och tidskriftssamlare och de fick plats allihopa i bokhyllan nu, Glad =)
Kvällen avslutades med bio, "De Tre Musketörerna i 3D" Den var bra, spännande och bra gjord i 3D. En av de bättre spelfilmer jag sett i 3D =)
Såg Thor på min DVD-laptop hemma efteråt, så blev en sen lördag kväll, och den filmen var bra den också :)
På söndagen gjorde jag mest ingenting.... Fixade i min lgh bara, fixade upp gardiner i kök och vardagsrum, la ut mattor och kopplade ihop TV och stereo och HTPC :)
Det var min helg det
Ha det gött,
imorgon skriver jag nog lite om mina två första dagar på Iggesunds Bruk =)
Lördagen var helt underbar med soligt och varmt väder. Ryckte upp mig och gav mig ut på stan, åkte till en lågpris butik, köpte en matta och lite annat smått och gott.
Åkte in till stan, gick runt på gatorna och lärde känna min nya hemstad.
Hittade ett bra kafé: Kaffebaren, med Rättvisemärkt kaffe, gott kaffe och god äpplepaj, ska nog testa deras ahllonpaj nästa vecka =) Komme rnog bli en regelbunden kund hos dem, bra utsikt över torget/parkeringsplatsen med mkt folk som gick förbi, och ett trevligt ställe med trevlig personal.
Min första kontakt med Hudik kunde inte blivit bättre.
Letade runt efter gym, hittade ettsom har öppet hus på onsdagar så ska gå dit då och testa, det andra hittade jag när jag var på väg till bilen, visste att det fannas men hittade det inte förräns då. Gick in och köpte ett klippkort på 11 gånger, så får testa träna där också. Se vilket som känns bäst.
Åkte sedan till Ica Maxi och köpte dammsugare, soptunna, verktygslåda till min lgh samt mat. Åkte och lämnade maten i gästlghn och åkte sedan till min lgh och lastade av allt annat jag köpt.
Fortsatte packa upp, denna dag så fixade jag skrivbordet, skruvade fast skivan i bokhyllan och snurrade det runt så bokhyllan kunde användas från två håll och blev en avdelare så att säga. Tyckte jag var fiffigt av mig,.
Ställde in alla böcker och tidskriftssamlare och de fick plats allihopa i bokhyllan nu, Glad =)
Kvällen avslutades med bio, "De Tre Musketörerna i 3D" Den var bra, spännande och bra gjord i 3D. En av de bättre spelfilmer jag sett i 3D =)
Såg Thor på min DVD-laptop hemma efteråt, så blev en sen lördag kväll, och den filmen var bra den också :)
På söndagen gjorde jag mest ingenting.... Fixade i min lgh bara, fixade upp gardiner i kök och vardagsrum, la ut mattor och kopplade ihop TV och stereo och HTPC :)
Det var min helg det
Ha det gött,
imorgon skriver jag nog lite om mina två första dagar på Iggesunds Bruk =)
