Ja, nu har 2011 tagit slut och 2012 har inletts...

Vad ska man säga om det gågna året?
En sak kan jag iaf säga och det är att det nog aldrig har hänt så mycket i mitt liv på ett år tidigare, har svårt att minnas det iaf :P

Året började med att vädret var på min sida den 4 januari och jhag fick bevittna den 80%-iga solförmörkelsen, när solen var under molnen. Och det var häftigt, använde de solförmörkelseglasögon jag fått från farmor.

Jag blev antagen till att genomföra GMU1 i Gävle mars-juni, och såg fram emot det enormt. 

Sedan fortsatte det med att jag träffade en kille från hälsingland som flyttat till Linköping, och vi sågs några gånger, och jag lärde mig att "korta romanser" inte är min grej, då jag föll för honom, fick känslor och han ville inte samma sak.

Därefter så gav jag nätdejting en chans till efter alla bottennapp o misslyckade dejter jag hade haft den senaste tiden. Testade MP en gång till. Det gav utdelning ganska snart och jag träffade Eric - kärlek vid första ögonkastet - det klickade direkt :)

Var uppe på infoträff angående GMU:n som skulle börja i mars, fick mina kängor för att gå in dem. Åkte ner till Mjölby och träffade Eric för första gången på en hemmafest hos honom (utan att känna en käft :P ) Det funkade över förväntan, båda var nervösa, men jag slappande av och vi trivdes bra ihop. Stannade kvar till söndagen och hade en slapparsöndag hos honom med hans bröder. Ville egentligen inte åka därifrån, och hade svårt att slita oss från varandra, stod o kramades på stationen och sa hejdå, vände mig om efter honom o kollade på honom när han gick nerför trapporna, såg varandra, vinkade. Saknade honom så fort jag satt mig på tåget.

Vi träffades sedan i en månad, 4 gånger totalt, han var hemma hos mig en gång, spenderade alla helger i februari i Mjölby. Hade det mysigt, han blev sjuk, snackade i telefon och chattade på FB. Träffade honom sista gången 19-20 mars. Och det var en helg som jag fortfarande minns. Minns alla mysiga stunder med honom, och sista avskedet... när han stängde dörren och det sista jag såg av "min" Eric....

Skulle ses i veckan efter, ringde o pratade på tisdagen, han var frisk och ville ses, så jag skulle åka dit på torsdagen. Men när den dagen kom så hade han fått hoppa in och jbba på Medley, han var den enda som kunde. Så det blev inget. Båda var ledsna, snackade på kvällen o undrade om han ville ses på helgen, han var lite trött den kvällen, och han skulle ha sin dotter den helgen. Så blev inget.

Chattade lite på fredagsmorgonen, försökte ringa senare men fick inget svar.... Hörde inget av honom på lördagen heller... förrän han skickade ett sms o sa "att han ville vara för sig själv och tänka ett tag"....

Åkte som tur var till Marma (Gävle) och påbörjade min GMU 2 veckor senare, men det var nog de längsta o mest jobbiga veckorna i mitt liv.... Så mycket tankar och funderingar.. och bara tystnad från honom...

GMU började, jag trivdes och det var jobbigt men kul. Träffade folk och fick lära mig en del om mig själv och om hur människor fungerar tillsammans. Det var en fantastisk tid, både jobbig, kul och ibland bara allmänt slitig, och gnällde gjorde man, lärde sig samarbeta och jag visste då att militären var en plats för mig... Fick ju lära mig skjuta också, och använda AK5C och vårda den. Saknar det skitiga och tunga och allmänt besvärliga, Skyddsvaktutbildningen var nog en av de roligaste grejerna, och jobbigt.

Under de 12 veckorna på GMUn så regnade det som mest 5 gånger, en solig och varm april, en snöig mars med 1 meter snö i skogen under första fältveckan.

hörde av Eric via sms, när jag undrade vad som hände, en månad efter senaste gången...

Sedan hörde han av sig dagen innan valborg, och jag fick reda på vad som hänt, o pratade om allt möjligt. Bestämde att vi skulle ses när jag var i Lkpg nästa gång.... då var jag hoppfull...men visste inte vad som komma skulle :(

Åkte i väg på SIB i Kungsängen, snackade med Eric någon kväll, sa när jag skulle komma till Lkpg. Bestämde att vi skulle ses. Ringde på torsdagen då jag skulle hem, om han skulle vara i Mjölby. Så jag åkte till Lkpg för att träffa honom. Såg fram emot det, se om det fanns något kvar, om man kunde börja om.... Den helgen fick jag reda på att han hade en ny flickvän via sms, vi sågs aldrig, han hörde inte av sig för att berätta att han tyvärr hade fått ta hand om sin dotter den dagen vi skulle ses, utan det var jag som ringde och frågade.... På vägen tillbaka till Marma tog vår kontakt slut. Han ville att vi skulle vara vänner, men känslorna fanns kvar hos mig, och jag visste att det inte skulle fungera.... Han svek mig, en stor besvikelse, trodde jag var mer värd än så för honom...

Lärde mig något, och fick ändå uppleva glädje, lycka och en enrom kärlek emellan oss den månad vi träffades =)

Hade uppvisning för föräldrarna på söndagen, åkte sedan på SÖF i Kungsängen och avslutade med "Aldrig Ge Upp" veckan. Som jag genomled och klarade av. Kul men jobbigt. Skönt när det var slut, lite sömn och lite mat och ändå klara av allt o vara på topp. Tärde på kropp, själ och samarbete.

Muck...

Testade en ny dejtingsida - HP
Träffade en kille på nätet, och cattade hela sommaren, var glad och lycklig och kär....

En varm sommar....

Sedan kom sommaren, jobb på VTI, resa till Umeå för intervju på SkyddC, resa till Iggesund för intervju på Iggesunds Bruk, resa till Luleå för intervju och tester för anställning på F21.

Blev erbjuden tjänsten på Iggesund, 21/7, den regnigaste dagen någonsin, var o kollade på bilar med mina föräldrar, firade med tårta.

O-ringen i Hälsingland - Mohed (mitt bäst genomförda O-ringen hittills, D21 motion, totalt sluatde jag på 22:a plats).

Blev problem med killen (Daniel) jag hade kontakt med, han kom med bortförklaringar som jag inte vet är sanna eller inte.... Han var inte lika intresserad längre.... Och han ville att jag skulle lita på honom, tänka logiskt... Han tog bort mig från msn, hans "msn" blev hackat", hans telefon "gick sönder"... Vi chattade vidare när jag fixat en ny msn-adress, men llikväl försvann han igen.. o han "såg inte" att jag försvunnit. Jag föll för det, trodde på honom och sedan han försvann sista gången så gav jag upp, blev dåligt behandlad, men hade fallit för honom....

Resultatet av detta och tidigare Eric blev att jag har svårt lita på killar.... Måste träffa någon som behandlar mig bra. Som är schysst och bryr sig om mig.

Den sista veckan jag var i Linköping så tatuerade jag in minnet av GMUn på min vänstra skuldra, det var en pina och det var inte kul att sitta där med en ömmande skuldra. Men jag tog mig igenom det, liksom jag inte gav upp under GMUn. De påminner om varandra på det sättet. Och jag är stolt över båda. Minnen för livet.

Bröt upp från Linköping och alal vänner, och flyttade 50 mil norrut. Till en ny stad och utan att känna en kotte :)

Flyttade till Hudiksvall, började på Iggesunds Bruk, träffade en ny kille på HP, i samma veva som kontakten med Daniel blev mer sporadisk och jag undrade vad han höll på med...

Sa upp kontakten med D, gav den andre killen en chans, hade inte varit så schysst mot honom, men mina känslor var i uppror, och jag visste inte vad jag ville.... Kul att lära känna en ny kille som verkade vara trevlig och schysst, en kille att kunna lita på... Känna att det finns bra killar där ute. Men ångrar att jag inte tog vara på tiden och gav honom en chans tidigare, ställde in två träffar, för jag var för feg, och visste inte hur jag skulle hantera det som hände....

Började öva med hemvärnet - helsingeinsatspluton. Träffade två killar från GMU. Skitkul och skitjobbigt springa i skogen och öva igen, men ändå det roligaste som finns =)

Fortsatte lära känna den nya killen jag träffat och vi sågs två gånger. Hade skittrevligt, och trivdes med honom, snaackde på konstant hela tiden vi var ute och gick runt i Hudik. Som en privat guidning med en supertrevlig och fin kille. Bjöd hem honom till mig, vi kramades sista gången vi hade varit ute i 3 timmar, han fick se hur jag bodde, han tyckte om mina fotografier =) Fortsatte chatta och höras, snacka om allt möjligt, trevliga kvällar och mysiga kvällar framför datorn. Inte ofta man träffar en kille somman trivs med så bra, och som man gillar att umgås med, och som man bara babblar på med, där samtalsämnena inte tryter, en kille som det är så lätt att prata med. Jag kände att jag kunde vara öppen med honm, släppa in honom.

En kille som bryr sig om mig, som är schysst och som är en snäll person... Och jag har inte varit så förstående... En kille som jag bör behandla med mer respekt, för han kan bli en god vän. Och det är bra att lära känna folk i en ny stad =) En sån där kille som man vill känna, och som jag kan lita på. Ibland stämmer kemin bara =) så är det...
 
Året avslutades med en fin och rolig och trevlig jul, jag fick veta att jag ska bli moster nästa år. Och nyåret firades i Uppsala.

2011 lärde jag mig att oförklarliga och oförutsedda saker händer, att livet tar olika vändningar, och att saker inte alltid slutar som man vill, eller har hoppats eller har tänkt sig.

Men jag står ändå fast vid min devis: "Allt händer av en orsak" Och än så länge har det inte visat sig vara fel...

Det finns muycket att se och göra, och som tur är har jag mycket av livet framför mig.... Mycket kan hända 2012 också.... kanske inte lika mycket som 2011, men ändå.
Har haft toppenkul och lärt mig mycket... Livet går vidare och jag har nya utmaningar och upplevelser framför mig