I lördags så deltog jag i min första duathlon (en traithlon utan simning) och jag gick i målefter 2 timmars cyklande och springande.

I slutet på cyklingen så kändes det i låren och kroppen att det varit 2,5 mil konstant cyklande, och det gjorde så ont av mjölksyra att jag var nära att bryta. Att cykla på asfalt i svagt uppförslut halva sträckan och sedan cykla i motvind in mot skogsslingan innan mål, det tog nästan knäcken av mig. Benen var ju inte mindre pigga då än i början. Och jag gjorde bra ifrån mig på min 20 år gamla MTB, utan dämpning. På vägen in mot växlingen så bestämde jag mig ändå för att fortsätta, för då hade benen från trampa ur sig lite.

Jag lämnade cykeln, sprang sakta bort till min vattenflaska, drack lite vatten och fortsatte ut på spåret i skogen, 5 km löpning stod framför mig.

Jag tog mig igenom, även om det i början var bara uppförsbackar. Efter cirka 2,5 km så började jag må illa och ville spy. Men jag tog mig ända fram med hjälp av min viljestyrka att fullfölja, och min envishet att inte ge upp. Jag bestämde mig för att hitta en rytm som jag kunde hålla hela tiden, inte öka eller minska hastigheten. Och när jag väl fann den, så gick det hur bra som helst. Jag hade kunnat springa 2 km till när jag väl hitta min rytm.

 

Det var jobbigt under tiden, men superskönt att komma i mål.

 

Det jobbiga var mjölksyran i benen under cyklingen, att man trampade på så hårt man kunde, och benen kändes helt slut. Det tog 1h25min för mig att cykla 2,5 mil. Sedan 35min löpning på det i ett.

 

Jag pratade med andra efterloppet och de hade fått kramp i låren efter cyklingen. Men jag hade inte känt något sådant. Bara att man var totalt slut, och jag insåg dagen efter samt på eftermiddagen att det varit en riktig kraftmätning. All kraft och ork var slut, så uttömmande. Hela kroppen hade ju fått jobba. Vilken underbar träningsform =)

 

Och jag genomförde hela loppet utan tillförsel av extra kolhydrater, jag hade fett som bränsle.

 

Kanske var därför jag inte fick kramp, för att kolhydraterna inte tog slut, eftersom de inte funmnits där innan, för att min fettdrift höll musklerna uthålliga. Jag är iaf imponerad att jag klarade av tävlingen på fettdrift, utan kolhydrater. Ingen kolhydratsuppladdning, eftersom jag inte tror på det. Eventuellt skulle man kunnat få i sig kolisar under och strax innan tävlingen, för att använda de extra kolhydraterna för snabb användning för musklerna, och då kanske sluppit en del av mjölksyran.

 

Jag har också märkt att jag den senaste tiden inte haft några sendrag i större utsträckning, mycket kanske tack vare allt vatten jag nu dricker, när jag äter lågkolhydratkost.'

 

Allt jag ätit den dagen var ju en stadig frukost, 3 timmar innan tävling. Och druckit vatten, för det var en varm dag. Kunde gott ha kostat på sig lite vätskekontroller längs vägen också, för jag kände i munnen under cyklingen att jag hade behövt vatten. Iaf att det funnits vatten efter tävlingen. Men det kan de ju tänka på till nästa år.

 

Sedan så cyklade till och från jobbet i måndags, men det var jobbigt för benen det, de och jag kämpade. Jag tog verkligen helt slut under lördagen, men som sagt det var skönt att komma igång igen på måndagen med träning igen. Cykling och BodyPump.

 

I tisdags blev det BodyBalance och igår Sh'bam + CXworx. Cykeln fick punktering igen, så jag tippar på att det är något med däcket som är vajsing.

Men har beställt en ny cykel från Länna Sport, som förhoppningsvis dimper ner nästa vecka. =)

Så jag kan cykla till jobbet iaf en månad till.

 

I helgen blir det annan cykling, downhill i Järvsö =)