När livet överraskar.... fats åt det sämre hållet
Det är inte alltid så lätt att leva.
Man tror sig ha en uppfattning om saker o ting, och tror att man vet vad som händer.
Man lär känna en person och snackar med denna på internet, sms och på telefon.
Man gör upp planer och försöker hitta en tid att ses,
Jag ångrar nu att jag inte svarade annorlunda förra onsdagen, att han hade fått komma ner och jag hade tagit halva dagen ledig för att vi skulle kunna träffas.
Men jag trodde ju att det skulle dyka upp fler tillfällen, vi snackade ju om det den dagen, på fredagen och på lördagen. Båda ville ju ses och fixa så vi kunde ses.
Men det ville sig väl inte, det var inte min tur att bli glad, det var inte min tur att få träffa honom.
Fick veta av honom själv när jag frågade om vi skulle ses i helgen att han börjat träffa nån annan.
Och då hade vi veckan tidigare pratat i telefon att i mars så kanske det skulle bli lättare att ses, då han inte längre skulle jobba på helgerna. Och vi hade ju pratat om det hela tiden. Men plötsligt så var det inte intressant längre.
Jag kanske hoppas för mycket på en person, men jag vet inte hur jag ska ställa mig, när man snackar mycket, planerar för att ses, och båda vill träffa varandra, försöker hitta en tid som passar och sedan så känner man bara besvikelse och uppgivenhet.
Det har ju varit spännande, nyfiket och jag har varit glad och mått bra av att ha fått kontakt med en sån fin kille, nån man var nyfiken på och ville ge en chans, iallafall träffas och se hur det kändes.
Men inte ens träffa honom fick man en chans att göra.... =(
Ja, jag är väl inte redo då, när ett bakslag och en motgång får en att bli så nere
När man blir ledsen och uppgiven och än en gång får inställningen att man inte kommer hitta nån
Jag hade innan bestämt mig för att ta det lite lugnt och chilla, men till slut är man där och bara väntar på att han ska höra av sig, svara och blir nervös för att ringa och skriva.
Man fokuserar på en person, och när den personen hittar nån annan så dör allt igen.
Har inget intresse av att försöka hitta nån mer/annan, ger upp och gräver ner mig.
Jag måste lära mig att hantera motgångar bättre....
Inte fastna så hårt
Men man vill ju oxå vara nära i kontakt med sina känslor, kunna känna lyckan och kunna lägga ner tid och lust i att lära känna en ny person.
Bli glad och dela med sig av sitt liv. Öppna upp!!
Jag är nog inte så redo eller stark som jag trodde.
Det är jobbigt och jag är ledsen, besviken, speciellt som man trodde att intresset fanns dr från hans sida också.
Besviken äver att saker ibland händer så fort....
Kommentarer
Trackback
